Sverige vid ett vägskäl

Svensk squash står inför ett avgörande vägskäl. Ett val som handlar om vilken riktning vårt land ska ta i framtiden. Dagens väg pekar spikrakt mot förödmjukelse och bottenförankring. Alternativet är mer lockande, men kan och vill någon betala priset?

Årets lag-VM skulle vara en en nystart, enligt den svenska lagledningen. Ack vad man bedrog sig. Svensk squash fick istället uppleva det mest brutala uppvaknande som skådats. Som en väckarklocka på ständig repeat, så att säga.

Det är lätt att gå i taket över Sveriges mediokra VM-insats. Eller resignera, för den delen. Bägge reaktionerna känns lika befogade och det är lätt att känna frustration.
Jag ser det hela annorlunda. Enligt min mening var det här det bästa som kunde hända svensk squash. Ett drömscenario om man så vill.
Ja, du läste rätt - en 29:e plats i lag-VM kan faktiskt ses som något positivt. Hur konstigt det än låter.

Jag ska förklara mitt resonemang. Om Sverige nått en acceptabel placering runt, säg 20-21 plats, hade det mesta rullat på i gamla hjulspår.
Visst hade en och annan klagat över bristen på framgång. Det skrala resultatet hade dock förklarats med "förmildrande omständigheter". Som att våra bästa spelare saknades av olika anledningar. Eller att lottningen varit tuff, laget saknade rutin samt att marginalerna inte varit på vår sida.

Låter tongångarna bekanta? Visst är det så. Bortförklaringarna har nämligen återkommit i varierande omfattning och utformning de senaste 10-15 åren. Så till den grad att skivan nu hackar och behöver bytas ut. Argumenten känns helt enkelt gamla, uttjatade och inte längre relevanta.

Visst saknades våra bästa spelare (enligt rankingen) i Tyskland. Men "drömlaget" fick chansen vid EM tidigare under våren och misslyckades då med att uppnå målsättningen.
Varför skulle utfallet blivit annorlunda den här gången? Dessutom utgör spelarna som nu representerade Sverige - med något undantag - vår framtida stomme. Med andra ord spelarbasen för kommande mästerskap.

Ja, det stämmer åtminstone delvis. Spelare som Gustav Detter och Rasmus Hult har givetvis första tjing på landslaget om - eller när - de beslutar sig för att satsa på squashen igen.
Dessutom lär nog Drakenberg hänga med ytterligare några år. Om han själv vill och orkar motivera sig.

Men nuvarande situation skapar ett dilemma. Hur ska squashförbundet agera om våra bästa spelare ratar landslaget av olika anledningar och ersättarna inte räcker till?
Ska nykomlingarna ges chansen att "växa in i kostymen"? Eller bör landslaget läggas i malpåse några år tills förutsättningarna förändrats?.

Besvärliga frågor, men inte desto mindre viktiga. Det är nämligen långtifrån självklart att Sverige ska finnas med i mästerskapen framöver. Inte nu längre.
Min tvekan inför framtida deltagande bottnar dels i en dyster resultatutveckling, dels i vår svaga juniorstandard. Två indikatorer på att kräftgången kan fortsätta ett bra tag framöver.

Om resultatnivån stadigt sjunker och återväxten är skral bör man nog fundera om det är mödan värt att delta i mästerskapen.
Vilket ställer allt på sin spets - varför ska Sverige finnas med i EM och VM? Är det för att squashsverige behöver förebilder? Visst, det argumentet kan jag köpa. Men landslaget av idag utgör knappast något föredöme.

Ett annat skäl kan vara att lansera squash hos den breda allmänheten. Låter också bra, men finns det någon substans i det argumentet?
Nja, tänk efter hur stort medialt genomslag exempelvis lag-VM gav. Några notiser var allt jag kunde hitta och de var knappast av den arten att man ville rama in citaten.

Squashen är visserligen långtifrån ensam om kampen i det bottenlösa träsk där småidrotterna trängs. Jämför t ex med badminton, betydligt större till antalet utövare och anläggningar ute i landet.
Lade någon märke till att VM avgjordes för inte så länge sedan? Var gick tävlingarna av stapeln och hur gick det för svenskarna?
Jag kan avslöja att badmintonvänner i min vänkrets knappt kan svara på frågorna. Och ändå är badminton med i OS, som ju ska vara räddningen för vår kära sport...

Den brutala sanningen är att framgång utgör hårdvaluta i sportvärlden. Bra resultat attraherar medierna - än mer när det handlar om mindre idrotter som squash.
Bristen på framgång fäller tyvärr också argumentet att squash -landslaget ska locka sponsorer. Kampen om sponsorpengar är stenhård och du behöver verkligen sticka ut för att locka företagens välvilja. Det gör tyvärr inte svensk squash.

Så här långt har krönikan varit riktigt mörk och dyster. Ungefär i paritet med vad vårt landslag presterat de senaste mästerskapen.
Nu finns det förhoppningsvis en ände på eländet. Ljuset i tunneln stavas "Team Case", som är en satsning på svensk juniorsquash.

Här ska ett antal unga talanger få chansen att blomma ut under Fredrik Johnsons och John Miltons ledning. Deltagarna i "Team Case" ska förhoppningsvis utvecklas till bra internationell standard och senare kunna gå vidare till landslagsspel.
På så sätt kan Sverige återigen stå bra rustat i mästerskaps -sammanhang om några år.

Förvandlingen sker givetvis inte över en att. Det är nog alla ense om. Men jag tror det här kan bli bra på lite sikt. Tålamod låter som en bra komponent i det läge svensk squash befinner sig just nu.

Avslutningsvis ska jag lägga ett jämställdhetsperspektiv på svensk landslagssquash. Damerna har redan fått stryka på foten när det gäller deltagande i mästerskap. Detta som en konsekvens av dåliga resultat i kombination med svag individuell satsning.

Sådant händer i en resultatbaserad tävlingsverksamhet, bara att gilla läget. Frågan är dock hur man motiverar fortsatt satsning på vårt kära

herrlandslag som nästan slagit i botten? En tro på att saker och ting kommer bli bättre? Tro gör man i kyrkan och hittills har undren lyst med sin frånvaro för de svenska squashherrarna.

Så länge de högre makterna inte behagar intervenera antar jag att lika förutsättningar gäller för herrar och damer. Eller är de förstnämnda möjligen mer jämlika än det täcka könet...

Keep on squashin´



Mikael Dunder,krönikör

   
 


 

Kommentera krönikan här                              Åter till huvudsidan nyheter

Läs tidigare krönikor från 2011

Läs tidigare krönikor från 2010

Läs tidigare krönikor från 2009

Läs tidigare krönikor från 2008

© Karlstad Squashklubb 2011

Kontakta Webmaster
 

Sidan är optimerad för visning i upplösningen 1024 X 768