Ingenting är omöjligt...

Ibland finns det stunder när vardagen känns extra jobbig. Stunder där vi behöver fylla på tanken med mer energi. Ett bra bränsle i sådana lägen är positiva tankar som återskapas ur roliga och upplyftande minnen. Det kan vara en solsemester eller - som i mitt fall - starka idrottsminnen.

Ni vet hur oberäkneligt livet kan vara. När vardagen rullar på som allra bäst börjar maskineriet plötsligt hacka. Inte lite grand, nej så enkelt kommer man aldrig undan. Snarare tjong i medaljongen - och tvärstopp. Övertid på jobbet, sjuka barn, vattenläcka i källaren, utslagen frys etc -
you name it. Motgångar tycks alltid vara väl koordinerade, eller hur? Men, sånt är livet. Rättvisa är något för Hollywood och filmens värld.

I stunder som dessa behöver vi hjälp. Hjälp att komma på fötter och återfå jämvikten i tillvaron igen.
Ofta söker vi stöd hos vänner och bekanta. Ibland även hos utomstående aktörer som banker, myndigheter, kommunen etc.
Men vi glömmer lätt att lösningen lika gärna kan finnas hos oss själva. Detta i form av kraften inombords som är mångdubbelt större än vi tror.

Jag hörde en person berätta att när tröttheten är som störst återstår oftast hälften av krafterna. Det kan säkert stämma. Frågan är bara hur man lockar fram dessa dolda kraftreserver?
Personligen tror jag mycket på tankens inneboende kraft. Genom att frammana positiva bilder ur vår personliga minnesbank får vi redskapen att övervinna svårigheter. Och där spelar glädjande nog idrotten en viktig roll.

Anledningarna är flera. Idrottsupplevelser förknippas ofta med positiva känslor, som underhållande prestationer, rekordserier, tänjande av gränser, gemensam glädje m.m. Detaljer som kan lyfta vår egen förmåga i vardagen såväl som på idrottsarenan.

Givetvis finns även motsatsen. Pinsamma förluster, skador och misslyckade prestationer är inte direkt någon balsam för själen.
Men -och det är viktigt - vi kan göra ett aktivt val. Genom att fokusera på positiva minnesbilder skapar vi en stark energikälla.

Den viktigaste anledningen till idrottens motivationshöjande funktion stavas ändå konkurrens. På varje given nivå inom idrotten utspelas en bitter och hård kamp mellan jämbördiga parter. Oavsett om det gäller korpen i squash, VM-final i ishockey eller OS-final på 100 meter löpning.

Konkurrensen är knivskarp, marginalerna små och de flesta gör sitt allra yttersta. När jämvikten bryts och någon idrottare presterar utöver sin förmåga reagerar vi. Prestationen inspirerar oss att också tänja på gränserna i vårt egen sammanhang.

Alla har naturligtvis sina egna favoritminnen från idrottens värld. Jag ska här delge er några av mina största och allra viktigaste minnesbilder. Utan inbördes rangordning är bäst att tillägga...

Ishockey och Tre kronor är ett kärt ämne för många idrottsintresserade. Jag utgör inget undantag. Men den främsta inspirationen kommer inte från de stora titlarna och finalerna.
Nej, mitt fokus ligger i stället på sensationella vändningar mot vårt kära broderland i öst, Finland.

Den första knäcken kom väl i hockey-VM 1986. Vinst över Sverige skulle ge Finland dess första medalj i dessa sammanhang. Och det såg bra ut.
Ledning med 4-2 och mindre än en minut kvar på klockan. Varpå Anders "Masken" Carlsson gör två mål på nio sekunder och kvitterar. Ridå.

Mer salt i såren blev det 2003. Återigen VM och än en gång finländsk medaljchans. Nu leder man med 5-1 när halva matchen är avverkad.
Svordomar ekar från lägenheterna runtom mig och tv-apparaten överlever enbart tack vare undertecknads snålhet.

Men så börjar målen trilla in. Siffrorna putsas, Sverige kryper närmare och plötsligt är det kvitterat. Man trodde inte sina ögon.
Men, inte nog med det. Sverige lyckades också fixa ett segermål i slutskedet. Då led jag faktiskt lite med Finland.

Friidrotten har gett mig otroliga minnen. Att sitta på läktaren när Jonathan Edwards passerade 18 meter vid trestegsfinalen i friidrotts-VM 1995 i Göteborg var magiskt. Gåshud, helt enkelt.

Lika starka känslor frammanade en viss herr Holm vid OS i Aten 2004. Höjdhoppsfinalen var som vanligt djävulskt spännande. En spänning som inte minskade när Stefan Holm rev två gånger på 234.
Men med iskyla värdig Björn Borg klarade Holm höjden i sista försöket. För att sedan direkt klara 236 och resten är, som man säger, historia.

Squashen finns givetvis också med på ett hörn när det gäller starka minnen. Att beskåda när världens bästa squashspelare genom tiderna - Jahangir Khan - vann sin 10:e raka British Open-titel är stort.
Atmosfären denna magiska kväll på Wembley Conference center var minst sagt laddad.

Tyvärr fanns jag inte på plats när Fredrik Johnson gjorde sitt livs match och skrev svensk squashhistoria. Han lyckades nämligen besegra självaste Jansher Khan i samband med lag-VM.
Det är få svenskar förunnat att fälla världsettor. Oavsett idrottsform. Så därför värmer det lite extra i hjärteroten när det händer inom squashen.

Själv har jag också några trevliga minnen från squashkarriären. Starkast lyser en tävling i Jönköping under 1990-talet. Inte bara för att det hela utmynnade i en vacker golvlampa som än idag pryder hemmet.
Nej, minnet från finalen är tillräckligt energigivande i sig.

Så här var det: i finalen på A-klassen mötte jag en hyfsat bra spelare. Och blev totalt utspelad under de inledande tre gamen. Vid underläge 0-2 i games och 1-8 (bara poäng i egen serve, först till 9) såg läget hopplöst ut. Då vände matchen.

Jag knaprade in på hans försprång och lyckades vinna tredje gamet. Av

bara farten knep jag också också det fjärde gamet och plötsligt var finalen helt öppen. Mot alla odds.

Avgörande game gick till förlängning. Här räddade jag ännu en matchboll innan det blev min tur att slå in den vinnande sista bollen.
Efteråt vandrade jag omkring som på moln, förstod knappt vad som skett på banan. Min motståndare var av förståeliga skäl mindre uppåt.

Det minnet kommer jag bära med mig resten av livet. För egen del sänder det signaler om att ingenting är omöjligt, vare sig i vardagen eller på squashbanan.

Keep on squashin´



Mikael Dunder,krönikör

   
 


 

Kommentera krönikan här                              Åter till huvudsidan nyheter

Läs tidigare krönikor från 2010

Läs tidigare krönikor från 2009

Läs tidigare krönikor från 2008

© Karlstad Squashklubb 2010

Kontakta Webmaster
 

Sidan är optimerad för visning i upplösningen 1024 X 768