Ur led är tiden

En dag när jag vaknade snöade det utanför mitt fönster. Snöade! Mitt i oktober, när fotbollen i Sverige inte ens avslutat sitt sparkande.
Men lugn i snöstormen, det blir bättre. På julafton brukar marken vara sopren så både gran och gräsmatta står grön och grann vid stugan...

Ur led är tiden, för att använda en sliten klyscha. Och värre lär det bli framöver när klimatet fortsätter reagera kraftfullt på människans omilda behandling. Hos idrotten har detta redan börjat sätta sina spår.
Ishockeyn har för länge sedan övergett "månskens-rinkarna", likaså skridskoåkarna som fått nog av väder och (framför allt) vind. Även en klassisk svensk idrott som bandyn börjar överge sina iskalla, vindpinade
arenor. I stället skjuter inomhushallar upp som svampar ur jorden. Hittills utan några radikala omkastningar i maktkampen om bandytronen - fortfarande regerar storklubbarna, d v s Västerås, Edsbyn, Sandviken och Hammarby. Men på sikt kan bandykartan komma att ritas om rejält.

Fotbollen har också fått se förutsättningarna ändras i takt med ökade nederbördsmängder. Dåligt väder hotar både publiktillströmning, spelscheman, och underhållningsvärdet. Vilket kan ge kalla fötter från media och sponsorer. För vem vill se sjuttielva snedsparkar i snålblåst och hällande ösregn? Count me out...
Lösningen så här långt heter konstgräs. På så vis säkerställer man åtminstone att underlaget är spelbart i de flesta väder.

Men frågan är om utvecklingen stoppar där? En allt kräsnare publik som eftersträvar tv-soffans sköna komfort kommer nog driva fram inbyggda multisportarenor. Där kan fotbollen trängas med friidrott, rugby, och diverse andra sporter. Kostnaderna blir därigenom mer hanterbara och säsongerna kan förlängas i det oändliga.
Det senare är en viktig aspekt, inte minst om man tittar på idrotten ur media och sponsorers perspektiv. Idrott av idag är "big buisness". Och i takt med ökad prestationsnivå har underhållningsvärdet stigit markant och därmed har media fått en attraktiv produkt. Rätt paketerat och man sitter på en veritabel guldgruva.

Men först måste några villkor uppfyllas för att det hela ska gå hem i stugorna:
 1) Sporten ifråga ska vara lätt att förstå. Typ fotboll: Skjut bollen i mål. Flest mål vinner. Eller 100 meter löpning: Snabbast vinner.

2) Det ska vara lätt att filma aktiviteten. Idrottsevenemang på en arena eller i en inomhuslokal är perfekta objekt. Detta jämfört med t ex orientering där utövarna rör sig fritt ute i naturen.
Ett problem man försökt komma runt genom att arrangera tävlingar i stadsmiljö. Utveckling - eller att sälja sin själ? Meningarna torde vara delade...

3) Evenemanget ska tilldra sig ett stort intresse. Här ligger givetvis stora, världsomspännande idrotter som fotboll och tennis bra till. Men också evenemang som engagerar utövare från många olika länder, som OS och VM m.m.

4) En speciell händelse som levandegör evenemanget. Exempelvis två bittra rivaler i en stor final - som Bolt och Gay på 100 meter. Eller den obesegrade mästaren mot en hungrig utmanare, som Jahangir Khan mot Ross Norman i Toulose 1986.

Hur klarar sig då squash sett till dessa kriterier? Rätt bra, anser jag. Vad avser förevigandet ligger squashen långt framme. En väl utvecklad kamerateknologi  med intressanta vinklar och närhet till händelserna borgar för hög bildkvalitet. Närheten bidrar också till en ökad intensitet för tittarna, som om "man var på plats".
Vidare växer intresset för squash stadigt världen över. När dessutom nya starka marknader som Indien och Kina börjar göra framsteg ökar potentialen mångdubbelt.
Kanske är squashen också på väg mot ett större genombrott i USA. Det skulle förstärka den positiva spiralen än mer, sett till både publik- och sponsorintresset.
Profiler finns det gott om i squashens värld. Lyskraften är möjligen inte lika stark som hos tidigare stjärnor som Barrington, Hunt, Jahangir, Jansher, Powers m.m.
Men bredden på toppen har å andra sidan aldrig varit större än idag. Så konkurrensen är stentuff och det borde borga för att medieintresset hålls vid liv.

Finns det då inget negativt med squash? Jovisst, framför allt tror jag allmänheten reagerar på två aspekter i spelet: Utövarnas höga nivå och bedömningen av let.
Med extremt vältränade spelare kan squash ibland framstå aningen monotont. Bollarna tar aldrig slut och de avgörande slagen ser inte lika bländande ut som i t ex tennis.
Likadant är det med let. Allmänheten är inte van vid att omspel eller poäng delas ut till synes godtyckligt av en domare. Dessutom kan ett ymnigt tilldelande av let förstöra rytmen i en match och därmed försämra underhållningsvärdet.

Dessa aspekter kan vara ett problem - men kan också bli sportens styrka! Varför ska alla sporter sträva mot likriktning, simplifiering och sirapsaktig underhållning?
Låt oss visa att squashen tar sin publik och tv-tittarna på allvar. Lyft fram squashens unika position med två spelare som agerar likt gladiatorer på en instängd spelplan. Illustrera spelets tuffa karaktär med närbilder på atletiska räddningar och ge tv-publiken bilder på trötta

ansikten kombinerat med slow motion av de tekniskt skickliga slagen.
Tillsammans med kunniga kommentatorer som analyserar spelmönster och taktiska drag, likväl som domarnas bedömningar kan detta bli riktigt stort. Förutsättningarna finns redan, nu gäller det att paketera produkten på ett tilltalande sätt. Löser vi den knuten så kommer squash att bli en hit ute i stugorna.

Keep on squashin´

  Mikael Dunder,krönikör
 

 


 

Kommentera krönikan här                              Åter till huvudsidan nyheter

Läs tidigare krönikor från 2009

Läs tidigare krönikor från 2008

© Karlstad Squashklubb 2009

Kontakta Webmaster
 

Sidan är optimerad för visning i upplösningen 1024 X 768