Ett steg i rätt riktning

När vi nu befinner oss mitt i squashens lågsäsong kan det vara läge att blicka tillbaka på den nyss avslutade säsongen. En säsong som bjöd på mycket positiva inslag både hemmavid likväl som på den internationella scenen. Allra roligast var det förstås när dessa två sfärer kombinerades.

Jag tänker då givetvis på de stora arrangemangen Case Swedish Open och lag-EM. Två tävlingar som starkt bidragit till att sätta Sverige på squash-kartan det här året.
Europamästerskapet var visserligen en tillfällig händelse, men visade ändå att vi kan hantera tävlingar av den här digniteten. En viktig signal som rimligen bör påverka våra möjligheter till dylika arrangemang även framledes. Att det sportsliga resultatet sedan inte matchade den administrativa succén var inte lika roligt. Men dessvärre ganska väntat.

Ser man på den andra stora händelsen, Case Swedish Open, så är det bara att lyfta på hatten för Fredrik Johnson och kompani. Tävlingen är nu etablerad som ett av de stora inslagen på touren under vårkanten. Något som fått världsstjärnorna att vallfärda till lilla Sverige i parti och minut, till allas vår stora glädje.
Nu väntar vi bara på att damtävlingen - Zack Swedish Open - ska höja sig ett snäpp till så blir lyckan fullständig.

Vid sidan av dessa givna höjdpunkter fanns även ett överraskande inslag i form av Scandinavian Squash Open. En PSA-tävling som bidrog till att Stockholm åter kravlade sig upp på banan igen, vilket inte var en dag för tidigt!
Nu blev prispengarna lite för små för att locka några toppspelare till den svenska squash-metropolen. Men det är en lovande början och det ska huvudmannen Foad Hamuoni verkligen ha all heder av. Starkt jobbat!

På den inhemska scenen fick det individuella svenska mästerskapet stor uppmärksamhet i samband med den s k SM-veckan i Sundsvall. Satsningen på att sammanföra flera mindre idrotter i tid och rum visade sig vara ett lyckodrag. Det gav kraftigt ökad exponering som ingen av de enskilda idrotterna hade kunnat uppbringa på egen hand.
Jag ser fram emot att följa utfallet av uppföljningen kommande säsong.

Det fanns således mycket att glädja sig åt på squashområdet. Nu gäller det bara att omvandla den positiva uppmärksamheten till konkreta verktyg som lyfter svensk squash till nya höjder. Och det jobbet kräver en hel del planering - och handlingskraft.
Squashen måste utnyttja dessa tillfällen att marknadsföra vår sport kraftfullt till allmänheten. Man kan inte missa sådana "straffsparkar", då tar andra idrotter över initiativet. Precis som varit fallet de sista åren. Nej, nu krävs en gemensam satsning från spelare, klubbar, hallar och squashförbundet. Detta för att maximera genomslagskraften hos vårt budskap, plus att det vore idiotiskt om varje aktör uppfinner hjulet på egen hand.

Det behövs dock en samordnare. En roll som naturligtvis borde tillfalla squashförbundet som redan sköter squashen på det nationella planet och dessutom har ett brett kontaktnät innefattande tänkbara aktörer. Frågan är bara om förbundet vill ha den uppgiften? För då måste vän av ordning fråga sig varför så lite har skett de senaste åren.
Men gjort är gjort - eller som i det här fallet - ogjort. Låt oss dock glömma det som varit och i stället blicka framåt. För det kommer ju flera nya tillfällen redan i höst och vinter, t ex genom en ny SM-vecka och EM för klubblag.

Börja med att bilda en arbetsgrupp med representanter från tidigare nämnda parter för att skapa enighet kring förfarandet. Gruppen kan sedan lämna förslag på konkreta åtgärder att använda ute "på fältet".
Först måste vi dock komma fram till syftet med marknadsföringen. Ett inte alltför vågat tips är väl att nyrekryteringen kommer högt på listan.
När detta klarlagts tar man fram kanalerna för informationsspridningen. Vilket kan handla om idrottshallar, skolor, köpcentrum, medier m.m. Sedan gäller det att hitta aktiviteter för de som fastnar i vårt nät. Här kan jag tänka mig "Prova-på-dagar", priser i form av spelcheckar, kurser, uppvisningar och utmaningar etc.

Som alla förstår är det här ett ganska stort projekt att ro i hamn om vi

vill nå ända fram. Speciellt om alla kör sitt eget race. Med gemensamma ansträngningar går det dock att åstadkomma stora förändringar av squashens villkor i Sverige. Det måste gå!

För visst är det så att det finns många andra som vill ha lika roligt som squashare har på banan. Problemet är bara att de inte vet om det  - än...

Keep on squashin´

  Mikael Dunder,krönikör
 

 


 

Kommentera krönikan här                              Åter till huvudsidan nyheter

Läs tidigare krönikor från 2009

Läs tidigare krönikor från 2008

© Karlstad Squashklubb 2009

Kontakta Webmaster
 

Sidan är optimerad för visning i upplösningen 1024 X 768