Squash och sommarmord

När dessa rader skrivs befinner sig Sverige mitt i högsommaren, med allt som hör denna årstid till. Det inberäknar åtminstone följande tre saker: 1) En mer än lovligt ostadig väderlek, 2) Och som en följd därav, slutsålda restresor 3) En morbid längtan efter engelska sommarmord.

Min favorit bland sommardeckare heter "Morden i Midsommer". Ni vet, det där engelska samhället som tycks hysa en omåttlig mängd mörka hemligheter - och invånare med för den delen!
Jag gillar den stereotypa bilden av engelsk landsbygd som portioneras ut med jämna doser under sommaren. Kanske för att serien förstärker mina väl ingrodda fördomar. Eller också handlar det bara om ypperlig tv-underhållning i en tid när konkurrensen inte är direkt mördande... Ursäkta den lilla putslustigheten, kunde inte hålla mig!

Den svenska fascinationen för engelska sommardeckare är väl belagd. Engelska miljöer med slott, herrgårdar - och givetvis - en och annan pub tycks falla oss väl i smaken.
Kanske är det ingredienserna mord, intriger och pusselgåtor som skapar genrens popularitet. Att man tar välkända (och omtyckta) ingredienser som kan varieras i det oändliga borgar för igenkännande och nyfikenhet i samma andetag. Och det brukar ju funka bra. Tänk bara på pizzans otroliga popularitet bland svenskarna.

De senaste åren har den svenska squashgemenskapen antagit allt mer drag av den engelska deckar-genren. Åtminstone om man ser till det absoluta toppskiktet.
Herrarnas och damernas Elitserier har nämligen decimerats i en hastighet som inte ligger chief inspector Barnabys domäner långt efter. Resultatet? Damerna saknar nu elitserie, har bara en division 1-serie innehållande tre lag! Herrarna har gått från en högsta serie med åtta lag till i dagsläget bara fem stycken.
Detta enligt Svenska squashförbundets hemsida som i dagarna presenterat serieindelningen för nästa säsong. Herrarnas elitserie kan möjligen komma uppgå till sex lag då Sundsvall enligt egen uppgift anmält ett lag. Hur som helst, trenden ändå starkt vikande.

Så, vad gör man åt problemet? Ett förslag är att pytsa in mer pengar i systemet. Med större resurser kan klubbarna kontraktera toppspelare och därmed öka intresset för sporten squash bland media och publik. Tanken är lockande, men utfallet har varit katastrofalt inom många andra idrotter i Sverige. Tillsatta pengar har startat en karusell som krävt ständig påfyllnad av nytt kapital. Så har det pågått tills allt slutat med en krasch. Pyramidspel, anyone?
Det finns talrika exempel inom hockey, fotboll, handboll, speedway där klubbar på toppnivå är närmast bankrutta. Detta tack vare en satsning på dyra spelarförvärv.
I speedwayen har man talat om världens bästa liga. En klen tröst när konkurserna står som spön i backen... I fotbollen är standarden inte ens bra, ändå står många klubbar på ruinens brant.
Anledningen är helt enkelt att kapitalbasen i Sverige är för liten. Det finns inte tillräckligt mycket pengar att tillgå och då blir lösningen lånade pengar som aldrig varit någon bra utväg.

Nej, lösningen bör nog sökas på annat håll. I mitt tycke är en breddad nationell spelarbas en mer framkomlig väg. Visserligen genererar detta också kostnader för klubbarna, som tränarutbildning, marknadsföring, banhyror etc. Men här är utgifterna av mer hanterlig karaktär och skapar

dessutom en framtida bas för klubbutveckling. Fler klubbspelare ger grogrund för elitsatsningar, vilket på sikt leder till en nödvändig konkurrens på toppnivå. En konkurrens där agnarna sållas från vetet ungefär som i en engelsk deckare.

Resan från idyll till kaos och åter kanske tar lite längre tid än tv-seriens 90 minuter. Men är underhållningen god, popcornen välgjorda, så lovar jag att hålla mig vaken hela tiden.

Keep on squashin´

  Mikael Dunder,krönikör
 

 


 

Kommentera krönikan här                              Åter till huvudsidan nyheter

Läs tidigare krönikor från 2009

Läs tidigare krönikor från 2008

© Karlstad Squashklubb 2009

Kontakta Webmaster
 

Sidan är optimerad för visning i upplösningen 1024 X 768